Fakta: Syns du inte, finns du inte.

Idag tipsade min syrra mig om en bra cover-låt. Jag tycker att alla som läser detta ska gå in här och lyssa på Keisha White - Weakness in me.

Idag har jag nästan skrivit klart krönikan jag ska skicka in till PT. Den handlar om vilka förmåner man har som norrlänning i Stockholm. Den blev faktiskt rätt bra, just för att det är precis så, som jag skrivit. Slutet, oredigerat går såhär:
"Som norrlänning kan du inte misslyckas i huvudstaden. Någon sa till mig "syns du inte, finns du inte". Visst, det är hårda ord men som en av 123456 (har inte kollat upp hur många invånare det bor i Stockholms län ännu) människor i Stockholm är du bara en fis i rymden om du inte har det där lilla extra. Det räcker med att ha unik dialekt för att göra hela dig unik"

Visst är det inte Bara dialekten, det är ju så många andra faktorer som spelar roll. Hur man är som person, erfarenhet och blablabla. Men dialekten har tagit mig rätt långt fram. Faktiskt.

Innan jag går och lägger mig ska jag kolla upp antal invånare och fila på lite meningar.