Live From Stockholm

Jag blir aldrig nöjd. Nu har jag lämnat in krönikan som skulle vara klar till idag, men läser man igenom den efter man skickat in den, kommer man på jättemånga ord som man kunde ha lagt dit eller tagit bort.
Idag borde jag läsa Ann Jäderlund - Blomman och människobenet (svårpoesi), men det kommer sluta med att jag läser Mera självkänsla! av Mia Törnblom istället. Ett tips från mig. Ge er aldrig på svårpoesi! Det är tråkigt, svårt att läsa och fullkomligt obegripligt.
Imorse fick jag veta att en klasskamrat hoppat av skrivarlinjen, då började samma tankar slå mig, ska jag jobba och plugga upp betyg och sedan nästa höst söka in till det jag Verkligen vill gå, journalistprogrammet? Men för det första, jag vill inte jobba heltid på Wasahallen igen, och jag trivs ändå rätt bra, förrutom att det mer är en författarlinje än en journalistlinje, och det är en jävla stor skillnad på dessa två. Men det är bra att kunna skriva på ett skönlitterärt sätt också.
Tidigare i år fick jag avslag på att läsa Historia A på komvux här i Stockholm för att utbildningen finns i Piteå, som är min hemstad. Det är helt fucked up! Jag ska övertala dem att jag ska få läsa kursen på distans. För nästa år, ska jag in på journalisthögskolan!